Infiltrationsbädd

Infiltrationsbädden är själva kärnan i en infiltrationsanläggning, och det som gör att det är just en infiltrationsanläggning och inte någon annan typ av avloppssystem. Infiltrationsbädden är den delen av en infiltrationsanläggning som som renar avloppsvattnet, genom att det sipprar genom befintliga jordlager. Om den jordtyp som redan finns inte är lämplig, genom att den består av exempelvis lerjord, kan man ändå ordna en infiltrationsanläggning genom att byta ut den dåliga jorden mot något som passar bättre. En sådan infiltrationsbädd kallas då i stället markbädd, men i princip rör det sig om samma sak, och de fungerar på samma sätt. Skillnaden ligger då mest i hur de anläggs, och en markbädd kräver vanligtvis lite mer arbete än infiltrationsbädd.

Så fungerar den
En infiltrationsbädd består av flera olika lager, där det viktigaste är det så kallade spridningslagret. Exakt vad detta ska bestå av varierar, men är vanligtvis makadam eller liknande form av sten. Hur högt detta lager ska vara varierar, men 30 centimeter eller mer är vanligt. Det är också viktigt att bottnen på spridningslagret Är helt platt och jämt, utan någon lutning. I spridningslagret leds så avloppsvattnet in genom rör. Det är här ytterst viktigt att man inte grävt för djupt så att det finns risk för att avloppsvattnet kan sippra ner till grundvattnet eller berggrunden i kontaminerat skick.

Ovanför spridningslagret placeras så en avskiljare, vanligen en geotextil duk. Geotextila dukar är polyestermattor som används för att skilja olika material från varandra, förutom i infiltrationsbäddar även vid exempelvis vägbyggen. Det kan även krävas isolering, för att minska risken för att infiltrationssystemet fryser under vintern. Ovanför detta fyller man så återigen på med jord. Det är sedan viktigt att tänka på att inte ha större växtlighet alltför nära, då det finns risk för att deras rötter letar sig in i infiltrationsbädden och på så sätt förstör den.

Markbädd
Det är sedan i jordlagret under spridningslagret som en stor del av reningen sker. Om detta jordlager inte är lämpligt för uppgiften, så behöver man ytterligare ett lager i sin infiltrationsbädd, som då i stället ofta kallas markbädd. Men begreppsförvirringen är stor på området, och markbäddar kallas ofta installationsbäddar även de. Det extra lagret i en markbädd består då oftast av grus och sand som bättre klarar av uppgiften att rena avloppsvattnet. Hur djupt detta extra lager behöver variera beror sedan på vilken typ av jord som befinner sig under det. Det kan räcka med så lite som 25 centimeter, men i extremfall kan det behöva vara en hel meter djupt.

En eller flera infiltrationsbäddar?
Ofta räcker det med en infiltrationsbädd, vanligtvis med två spridningsrör. För bostäder med mycket avloppsvatten kan det dock krävas mer än två rör, och man kan då antingen välja att gräva en större och bredare infiltrationsbädd. Ett alternativ till detta är då att i stället gräva två mindre infiltrationsbäddar. Vad som är bäst beror på hur marken ser ut; i vissa fall kan det vara bättre med två mindre eftersom det är svårt att hitta en enskild yta som är stor nog för tre eller fler fördelningsrör, utan att man behöver göra oönskad åverkan på trädgården genom att exempelvis hugga ner träd. Alternativt kan det finnas naturliga hinder som gör att man måste dela en infiltrationsbädd i två. Rent funktionellt ska detta inte ha någon effekt på infiltrationsanläggningen.